 | Del 1-2
Del 3-4
PDF-fil
Klicka | En tur i Ångermanälfvens och Indalsälfvens ådalar. Att få göra en tur uppåt Norrland hade för den, som nedskrifver dessa rader, sedan flere år tillbaka hägrat som ett önskningsmål, utan att dock omständigheterna ställde sig gynnsamt för dess realiserande. Anno 1892.
|
 | Om en utflykt uppför Indalselfven skriven af Gust. R. Peterson 1894.
Kompletterad med bilder.PDF-fil |
 | På Norrlands älfar.
För "Turisten" af E. K-n.
"Rägn och tjocka, kapten!"
Vår lille kocks milda stämma med sin oförlikneliga rospiggsdialekt tränger in från salongen genom de fördragna gardinerna till min hytt, och ännu halfslumrande drager jag en suck af belåtenhet.
Således ingenting att se! Jag sträcker ut mig i min koj och somnar tungt igen, söfd af maskinens enformiga dunkande, och ur stånd att alls klargöra för mig själf, att det i själfva verket är ett mycket bedröfligt faktum, att det är rägn och tjocka, när man för första gången i sitt lif far upp för Ångermanälfven. Skriv ut som: PDF-fil |
PDF Från en tur till Ragunda och utför Indalsälfven
Utdrag ur Svenska Turistföreningens årsskrift 1896.
Iournal på resa genom Indals och Ragunda pastorater år 1799 av Fale Burman.
Ur Norrländska samlingar, 3, 1894
Ångermanelfven Indalselfven Turistbok utgiven med anledning af
H. M:t Kung OSKAR II:s och H.K.H. Kronprins GUSTAF ADOLFS färd den 31 juli och
1 augusti 1894.
Fäbodar
Fäboddriften var förr viktig under sommaren för att utnyttja bete som låg långt ifrån gårdarna. Fäbodarna kunde vara av olika
typ, dels sådana där fäbodpigor bodde nästan hela sommaren och tillverkade smör, ost och andra mejeriprodukter, dels
fäbodar dit man åkte varje dag och mjölkade och fraktade hem mjölken för vidare förädling. I det senare fallet låg ofta fäboden
nära hemgården. Gårdarna i älvdalen hade ofta fäbodar på båda sidor av älven och använde dem olika delar av sommaren.
Fäbodstugorna var låga och timrade och spartanskt utrustade. Fäboddriften i Indal-Liden upphörde helt på 1940-talet. En del
fäbodstugor och fäbodvallar finns kvar och används idag som fritidsstugor.
Läs mer!
-Skötselplan för och dokumentation av Härebodarna,
Mosjöholm vid Gudmundstjärn, E. Åberg, 1996
-Fäbodlandet, Västernorrlands län, Bruno Wiklund, 1987.
-Norrländskt arbetsliv under 1700-talet. Länsmansberättelser.H.Wichman 1968
-Beskrivningar över Norrland av Abraham Hulpers 1771.
De östjämtska målen
av fil.dr Bertil Flemström
Litteratur om Jämtlands län
|
Tillbaka
Produktion & © : Webbateljén, Studio SOS, Osby, Sweden
|