I Österåsens skogar har det funnits fyra fäbodar. Sågens fäbodar brukades till mitten på 50-talet. Där är stugorna välbehållna, en stuga Viströms och Westlunds är flyttad till Reva på 60-talet
Backbergs fäbod nyttjades till mitten av 50-talet av Anna Gulliksson, hon såg till att ett nytt tak blev pålagt, och att skorstenen blev reparerad.
Gammel fäbodarna nyttjades förmodligen till slutet på 20-talet. Där är stugorna raserade.
En stuga tillhörande Edholms flyttades under 40-talet till Matilda Hjelte på Österåsen.
Nyboan är den fäbod som jag har upplevt som barn och tonåring. Den låg nära Reva där jag är uppväxt. Jag mins som liten grabb, att jag under skollovet fick hämta mjölk åt skogsarbetare som bodde på Reva. Mjölken hämtades hos Beda Ledin. Hon jobbade som lärare i Hotagen, och på somrarna såg hon till sysslorna på fäboden. Hon bjöd på smörgås med nykärnat smör och gammelost och ibland på nykokt messmör. | 
Ledins stuga 1938. Personerna är från vänster, Sven Hjelte, Erik Hjelte, Bror Perman, Karl Forssén (med Everts klarinett), Evert Almgren, Otto Damgren 18 år och Rune Johansson. Evert och Otto hade varit upp till järnvägsstationen under dagen och hämtat durspelen som dom skickat efter. Dom fotvandrade hela vägen och gick bl. a genvägen mellan Bispgården och Hannesforsbron. Under den vandringen stannade dom till emellanåt och spelade på durspelen. På så sätt lärde dom sig också att spela.
Fotograf: Otto Damgren, med självutlösning
Ägare till fotot: Otto Damgren, Skälby Järfälla |
Algot Ledin och hans fru Emmy jobbade med slåtter arbetet. Emmy delade arbetet med Beda.
Jag kommer ihåg Ledins Lisa mor till Beda och Algot. En krokig gammal gumma som skötte om fäboden.
Det hade varit sommargudstjänst hos Oskar och helga Meyer i Björnberget Lisa gick fram till prästen Klefbom, följande samtal utspann sig "Nu ska kyrkoherden ta med sig prästfrun och komma upp till Nyboan på en kopp kaffe" Klefbom frågade Lisa om det blev mycke hjortron i år? Varpå Lisa svarade " Nå hjortron vet jag inte, men mytje myrbär blire"
Kerstin Ledin dotter till Algot och Emmy har berättat för mig att det blev tradition att besöka fäboden efter gudstjänsten hos Oskar och Helga i Björnberget.
Beda hade en son som heter Evert Almgren, min morbror Otto Damgren har berättat för mig, att en gång när dom var på harjakt i Nyboan en kall vinterdag, bestämde dom sig för att övernatta i fäbodstugan, Otto berättar vi hade inga sängkläder med oss så vi hittade en massa mattor som vi bäddade med. Men det hjälpte inte mot kylan, vi frös som hundar. Ingen hare fick vi heller. Vi hade durspel med oss som förgyllde tillvaron.
I slutet på 40-talet högg Sven-Elof Damgren och jag timmer i närheten av Ledins stuga vi brukade göra upp eld i hyttan när vi fikade. Algot Ledin såg till att ett plåttak blev lagt på stugan, det räddade stugan.
I närheten till söder om Ledins stuga låg Permans fäbodstuga och slåttervall. Stugan revs i början av 50-talet, och flyttades till Mjösjön och blev fritidshus åt Karl-Axel och Rut Blomkvist. Jag har ett svagt minne av att i slutet på 30-talet, så beboddes stugan av några konstnärer. Otto Damgren har berättat för mig att den ene konstnären namn var Hampe Swanberg.
Oskar Meyer från Björnberget hade vid något tillfälle passerat fäboden. Och upptäckt att folk gick nakna vid Permansstugan. Ryktet spred sig i bygden och folk förvånade sig.
Drygt hundra meter norr om Ledins fäbodstuga, så uppförde Josefina Backlund med hjälp av Konrad Bergström en stuga av bräder. Min far Daniel Westlund och hans bror Emil Westlund hjälpte till att täcka taket med handkluven takspån. Samtidigt timrades en liten ladugård en liten bit från stugan. Stugan uppfördes någon gång i slutet på trettiotalet. Runt stugan fanns en slåtteräng. Josefinas mor Engla Sahlin bodde också i stugan på somrarna, där hjälpte hon till med fäbodsysslorna. Josefina brukade få besök av handlaren Gregor Nordling ofta kallad "Josefinahandlarn", han hade Ica affären på Västeråsen före Bergkvist.Nordling brukade fiska bäcköring i Meån. Under krigsåren 39-45 tog Josefina ett krigsbarn från Finland hans namn var Rejo Hintala. Rejo fick hjälpa till i fäboden med diverse arbeten.
Nedanför Josefinas stuga ungefär 175 meter norrut låg Viklund fäbodstuga. Man kan säga att redan på 40- talet, var stugan i dåligt skick. Där bodde/ vistades "Hulda -Frammat" (Hulda Viström) några år på sommaren. Där fans varken dörrar eller fönster kvar, men det problemet löstes med hjälp av gamla filtar och tidningar. Bernt Sahlin min gode vän som tyvärr gick bort 2006, berättade för mig att hans mor Anna Sahlin hade "hälsat på" hos Hulda.
Sahlins stuga
Fotograf: Bernt Sahlin
Ägare till fotot: Elsy Sahlin | På golvet stod ett tråg som innehöll "pärstampa" (potatismos). Förutom "pärstampan" var tråget även fyllt med "små svarta prickar". Hulda delade således sin mat med husets mindre hyresgäster råttorna och mössen. Kanske- trots detta leverne hade Hulda det bättre i Ny-boan än hon hade det "hemma på byn".
Uppe på högsta höjden av Ny-boan låg Sahlins stuga med hytta och ladugård. Man kunde på 40- talet se samtliga stugor på fäboden, från Sahlins stuga. Dom fäbodpigor som skötte om Sahlins fäbodvall, var Henny Wall, Villy Wall och Linnea Eriksson (Sahlin). I dag finns inte mycket kvar av stugan, naturen har tagit över, synd på sån fin stuga. |
| Söder om Sahlins stuga cirka 75 meter låg Jonas Viströms stuga. Dom fäbodpigor som skötte om Viströms fäbodvall var Ingrid Karlsson mor till Britt Karlsson som bodde hos familjen Johansson på Reva. Vidare Jonas hustru Anna och hennes dotter Nancy. Jag har inte så många minnen från denna stuga. Jag mins att Jonas brukade komma ner till Reva för att slipa liar till slåttern. Jonas hade nog den största slåttervallen i Ny-boan. Ladugården låg ganska långt från fäbodstugan, cirka 175 meter söder ut. Nedanför fäboden finns en stor källa, den kallas för Viströmskällan. I dag finns inget kvar av samtliga byggnader. | 
Jonas Wiströms stuga. Stig Hjelte poserar för sin barndomskamrat Bernt Sahlin
Fotograf: Bernt Sahlin
Ägare till fotot: Elsy Sahlin |
Uppkomsten av fäbodar
Det finns flera teorier om varför man började nyttja fäbodbruk. Förr hade man sämre odlingsmöjligheter och magrare jordar. Åkrarna räckte inte till det spannmål som behövdes så därför fick djuren beta på skogen. Allteftersom gårdarna genom arvsskifte växte till byar så kom man allt längre hemifrån och till sist hann man inte hem till kvällen, då byggdes ett fähus åt djuren och fäbodpigan fick en enklare stuga att sova i, enligt Sigvard Montelius teori.
På en fäbod kunde en fäbodpiga ensam ha ansvar för hela driften, men oftast hade hon en liten fäbbodpiga eller dräng som hjälp. Det var alltså kvinnorna som stannade kvar på fäboden och vallade korna mm. Fäbodlivet innebar tidiga mornar och hårt arbete och ensamma kvällar. På morgonen mjölkades djuren, och släpptes ut på bete, och sedan fanns det många sysslor för fäbodpigan. På kvällarna skulle djuren mjölkas och tas hand om igen. Ystning och meskok och osttillverkning fick ofta ske på sena kvällar, fäbodpigorna fick lite sömn. Man kan säga att för 100 år sedan var fäbodlivet som störst.
EPILOG: Bernt Sahlin min gode vän som gick bort 2006, vi hade i många år talat om att dokumentera och teckna ner händelser i Ny-boan. Men det blev aldrig av. Jag har inte kunnat få fram uppgifter när fäbodlivet började i Ny-boan. Och det finns inga äldre människor i dag att fråga. Är det någon som har uppgifter om Ny-boan, hör av Er till Gunnar Westlund Hattmakargatan 13 A 80311 Gävle telefon 026 195 244.
Gunnar Westlund feb. 2008
Martins kommentarer: Anders Erik Ledin ( 1865-1937 ) var född i Graninge, men kom att bli hemmansägare på Österåsen. Han gifte sig 1889 med Elisabet Katarina Sahlin ( 1862-1945 ) född på Österåsen. Dom fick för mig sex kända barn varav Algot ( 1894-1972 ) och Beda ( 1896-1979 ) finns omnämnda.
Algot Ledin var gift med min mors yngsta syster Emmy Margareta född Nyberg ( 1906-1987 ) |
Bernt och Stig utanför Böle skola 1953
Fotograf: Okänd | 
Militärbegravning i Fors k:a
Foto: S-O Sundin | 
Stig Hjelte
Foto: S-O Sundin |
Både Bernt Sahlin och Stig Hjelte var skolkamrater till mig vid Böle skola. 1953 gick dom i sjunde klass för läraren Allan Fredin. Stig var FN-soldat 1960-1961 och omkom 1961-09-17 vid flygolyckan i Ndola (nuvarande Zambia) då FN:s generalsekreterares Dag Hammarsköld plan störtade.
Gunnar Westlund i januari 2008
|
|
