Gunnar Westlunds berättelser
Laxfiske vid Revaedet i Indalsälven på 40-talet
Det var en varm sommarkväll i östra Jämtland närmare bestämt Österåsen. Jag kör min bil på en knagglig väg efter Indalsälven, är på besök i mina hemtrakter. Minnena från min ungdom kommer fram. Vägen kom till när man muddrade älven vid utbyggnaden av Hölleforsens kraftstation. Genom att sänka älven på en sträcka av åtta kilometer, så fick man ut mera effekt från kraftverket. Till hjälp hade man den stora grävmaskinen Marion 120 i folkmun kallad "Storgrävarn", grävmaskinen hade en arm på 60 meter och en släpskopa som tog 6 kubikmeter.
Intill låg Ängsta slåttern som tillhörande familjen Lund. Höglins slåttern gränsade emot Ängsta slåttern. Sahlins slåttern vid dom stora björkarna, där kunde man se slåtterfolket ligga i skuggan av björkarna och vila efter tungt arbete Den sista slåttern var Ledins och den låg närmare Rönnbäcksedet. Nedanför Sahlins slåttern låg Gammelstranna där fiskades lax med not. Jag kör vidare mot Rönnbäcksedet och Rönnbäckshällan. Den här platsen var väldigt fiskrik, min far Daniel Westlund och jag har tillbringat många sommarkvällar i detta fiskeparadis. Vi blev aldrig utan fisk. Vi begagnade ett långt bambuspö och en svart fluga med silverkropp, den gillade harren. Jag fortsätter en halv kilometer till, parkerar bilen och plockar fram min sotiga kaffepanna, gör upp eld och sätter på kaffet. Under tiden kaffet kokar väcks minnen till liv, det var ju här Revaedet låg. Jag går in i snårskogen och försöker lokalisera var fiskekojan låg. Jag äter upp mina korvmackor, kaffet smakar gott, lägger mej ner och njuter av den sköna sommar kvällen, det doftar hägg och konvalj. Det var här jag som liten grabb fick vara med och fiska lax. I dag kan ingen lax eller öring vandra upp från havet, för älven är stängd av kraftverksdammar I gamla tider vandrade laxen från Indalsälvens utlopp till Krångede en sträcka på cirka fjorton mil. Laxfisket bedrevs från slutet av juni till slutet av september.
Båten roddes uppströms älven, noten var försedd med landrep i ena ändan. Detta kastade man iland till två män Emil Westlund och Valter Skog som fick avvakta tills noten var ikastad i älven, för att sedan gå nedströms till intagningsplatsen. Båten styrde ut i strömfåran, noten kastades i älven. I andra ändan av noten var det också ett rep , det fick dom två i båten hålla. Båten kom så småningom in i edan, och styrdes in mot land och förtöjdes. Det som gått med landrepet var nu nere vid intagningsplatsen. Noten hade följt strömmen in i edan, och det bara att hala in den. På slutet bildades det som en påse av lösgarn, i den uppehöll sig laxen. Vid ett tillfälle fångades en lax på 35 kilo. När den laxen gick in i noten, trodde man i fiskelaget att man fastnat i en sten på botten av älven. Men så småningom började noten röra på sig, och vad fick man se en jättestor lax.
Jag återvänder till bilen, kör sakta tillbaka i sommar natten och känner mig privilegierad och lycklig för att jag fick vara med. Gunnar Westlund januari 2008 |
