| Introduktionen Innan jag går vidare vill jag gärna förklara introduktionen till berättelsen som ska komma. Sören berättar: "Vem som varit ursprunglig ägare till kalendern vet jag tyvärr inte. Jag fick den för flera år sedan av Sigvard Pålsson (en son till färjekarlen Zackarias Pålsson på Nacken). Jag tror inte att den tillhört färjekarlen, han hade nog inget hö till salu, men kanske någon av männen i Böle? Bergman?" Kanske minns jag fel, men var det inte Jonke Bergman som tyckte om att spela kort? Står det inte på något ställe i boken om spel och en liten summa pengar? Direkt rörande är det när skrivaren i boken skriver om Per Forsströms sista färd en söndag i april. Det var väl färden till begravningen det!”
Om Pelle Goder funnits idag, hur skulle han ha reagerat i denna cyberrymd? Han var inte så goder att tags med har jag fått mig berättat. Från det kommer Goder. Men han var inte först att kallas för Goder. Hans far Jan Andersson lär vara den som först kallades för Goder, eftersom han inte var så goder att tags med. Det är alltså inget familjenamn, men kom att bli som ett sådant i Fors. Familjenamnet Goder finns i Sverige, men har Österrikiskt ursprung. Per Johan Andersson var ingen Österrikare, han hade sina rötter i Värmland. Jag kommer att berätta om Jan Andersson alias "Janne Goder" lite längre fram och hans ursprung i Värmland. Per Johan föddes i Bispgården 1871-07-13 och modern var pigan Johanna Fredrika Åkerblom. Johanna Fredrika var född i Långsele 1847-09-01 av föräldrarna Nils Åkerblom och Cajsa Brita Dahlberg vid Forse bruk. Tills vidare lägger jag in tre foton kring Pelle Goders familj. Annero var deras hem. Annero var uppkallat efter den tidigare ägarens hustru Anna, född Norberg 1846 i Österforse. Jag minns det som ett grönt hus till vänster om Hannas Turisthotell. Hanna har jag tidigare skrivit om här turisthotellet.html. Jag återkommer till Hanna längre fram i berättelsen. Tidigare ägare var Grosshandlaren Per Persson Nääs (född i Byn 1843 ) och hans hustru Anna, som ägde Turisthotellet 1897, när dom bl.a. mottog kungen av Siam, Chulalongkorn som gäst vid hotellet. Tre år tidigare hade t.ex. den svenske kungen Oscar omhändertagits med all heder.
Fotot där man ser hotellet skymta bakom träden är något osäkert att identifiera personerna. Men jag har fått följande tips. Från vänster, Karl Andersson, nästa person hade möjligtvis familjenamnet Hammar, och kanske var han väg- eller jagmästare, mannen med flaskan kallades för "Lången" och han kom till Goders anställd som bonddräng men efter något år hade en av familjemedlemmarna i Goders lärt honom köra bil och han klarade trafikkort och fick anställning som chaufför. Jag tar tacksamt emot tips vilka de osäkra personerna kan vara. Pelle Goder och Anna Sofia Lundqvist Per Johan Andersson mest känd som Pelle Goder, Goder-namnet var egentligen ett öknamn på hans far Jan Andersson, som kom till Bispgården i slutet av 1860-talet som rallare vid byggandet av stambanan. Han hade brutit upp från Värmland efter att ha förlorat sin egendom och större delen av sin familj. De flesta rallare fick namn efter var de kom ifrån eller egenskaper de hade. Janne Goder, hade ett hetsigt humör och var nog inte så god att tas med, därför Janne Goder. Jag återkommer till Jan Andersson, alias Janne Goder längre fram. Ann Bengtsson Jarlås berättar. Ann är sondotter till Pelle Goder "I Bispgården träffade han en ny kvinna, Johanna Fredrika Åkerblom från Forsse bruk utanför Långsele. Jag vet ju inte var dom träffades, men dom bosatte sig i Bispgården vid Järån på Flomyran. Två nya barn föddes, Katarina Amanda och Per Johan. Dom växte upp i ett mycket fattigt hem. När Pelle var 17 år blev han föräldralös, men hade som sin syster fått arbete hos förvaltare Daniel Edholm i Bispfors. Farfar som hästskötare och kusk. Hos Edholms träffade han min farmor Anna Sofia Lundquist från Pålgård. Hon var anställd som kokerska hos Edholms. Många år senare besökte min mamma en då gammal tant som varit mjölkerska hos Edholms. Hon sa att det inte var någon som kunde förstå vad Anna såg hos Pelle för "för han var då inte något ansedd".
Anna Sofia Lundqvist föddes i Skogen, Ragunda 1868 gifte sig med Pelle Goder. Anna Sofia hade anor till släkten Skalberg i Skogen, Ragunda. Hennes morfar kom från Älvdalen i Dalarna och kallades "Hedberg-Lars". Hans dopnamn var Lars Andersson med tillägg av familjenamnet Skalberg. Han levde mellan 1788-1836. Han hade varit dragon för Revsunds kompani mellan 1809-1835. Martin B 2010-11-23 Lite förtydligande Det kanske kan vara svårt med alla namnen. Därför ger jag lite förtydligande här. Jan Andersson, alias Jan Goder är far till Per Johan Andersson, alias Pelle Goder. Pelle Goder är far till hotellvärdinnan Johanna "Hanna" Sofia Andersson, gift Englund, åkaren Karl "Kalle" Johan Andersson, Per Ludvig Andersson, Nils Magnus Andersson, entreprenören Olof "Olle" Andersson, Bror Andersson och åkaren Edvard Andersson. Hanna var äldst och Edvard yngst i syskonskaran. Per Ludvig avled endast 7 år och Nils Magnus avled som 22-åring. Goder-generationer Släkten som jag försöker beskriva härstammade från ett av de äldsta boställena i Stenbyn, Värmland. Bostället kallades också för "Smocken". Namnet smocken förekommer även i andra bygder och kan härledas till "en liten plats" eller "liten vrå vid sidan om". Jan och Pelle Goders rötter kan man alltså finna i Värmland. Jag får information från många olika håll i landet. Ni får ha överinseende om en del felaktigheter smyger sig in emellanåt. Jag har för avsikt att lägga till rättelser allra sist så småningom. Det kommer också att bli en blandning av ett flertal generationer i den här delen och kommande. Jan lämnade sin hembygd utan att ta ut något flyttningsbetyg från Långserud eller Gillberg, där släkten ju sökte honom på 1860-talet. Rallarna var som ett slags Zigenare, dom behövde kanske inte visa upp flyttbetyg i alla socknar dom passerade, när stambanebygget drog vidare. Varför rallarna stannade i Bispgården är okänt. Hans blivande hustru Johanna Fredrika Åkerblom kom ifrån Forsse bruk utanför Långsele. Långsele blev en knutpunkt när stambanan drogs vidare norrut och det byggdes en bana till Sollefteå och Härnösand. Jan och Johanna Fredrika fick tre barn, Katarina Amanda, Per Johan och Anna Josefina som avled efter sex månader. Vid den här tiden skrev man in i födelseboken att barnen föddes som oäkta och fick därför familjenamnet Åkerblom. Jan och Johanna Fredrika gifte sig i Fors 1886 och då ändrades familjenamnet till Andersson
Jans familj i Värmland visste inte vart han tog vägen, när han bara helt plötsligt försvann. Han blev rallare det vet vi nu genom olika källor. En mellanakt Jag har inte glömt bort "Goders". Det tar tid att få tag på bra material för att kunna fortsätta. Just nu försöker jag få tag på ett reportage i Östersunds Posten från 1920. Jag har kontaktat Kungliga biblioteket i Stockholm. Reportaget handlar om när Olof Andersson sökte dispens för att få ta körkort som 17-åring. Jag återkommer till hur det hela utvecklade sig för honom. Jag har också försökt att få tag på ett foto från torpet där Jan "Goder" Andersson var bosatt vid Gerån med sin familj. Jag tror mig ha lyckats med detta och fotot, som kanske har låg kvalité kommer i min nästa del. Eftersom Gerån finns med i bilden lägger jag tills vidare in ett foto från Gerån och Sjölanders bryggeri. Vid Järån hade Gullik Sjölander, född i Borgsjö, svagdricksbryggeri. Han hade tre stora kar vari drycken bryggdes.
Resumé Det händer så mycket kring familjen om Jan "Goder" Andersson. Jag måste därför berätta om hur det har utvecklat sig. För det första hade jag missuppfattat vem det var som ansökte om körkort vid 17 års ålder. Jag hade totalt missuppfattat detta. Personen var Olof Andersson, född 1906 i Bispgården Fors. Jag har därför varit in på Kungliga biblioteket för att hitta reportaget från troligtvis 1923, när han var 17 år. Jag klarade bara två månader från ÖP 1923. Jag gav upp och insåg att jag börjat i fel ände. Med fel ände menar jag borde ha tillskrivit Landsarkivet i Östersund för att få tag på hans dispensansökan och det svar han fick. Därefter kan jag gå vidare till KB och finna reportaget från ÖP med exakt datum. KB var ett mycket spännande arkiv att besöka. Mycket vänligt bemötande och ett "Välkommen igen", för att forska vidare. Jag skrev till riksarkivet och fick ett svar därifrån som jag presenterar lite längre ner. Mitt mail till riksarkivet Mitt namn är Martin Bergman och är bosatt inom Vallentuna kommun. Jag håller på att skriva en familjeberättelse om en familj som fanns i Fors socken i Jämtland. I den familjen fanns en man vid namn Olof Andersson, född 1906-02-05. Vid 17-årsåldern sökte han dispens för att kunna ta körkort. Han hade startat ett åkeri. Han fick förstås avslag. Jag är alltså ute efter den ansökan han skickade till Länsstyrelsen i Östersund, samt det svar han fick. Året bör ha varit 1923 när han var 17 år. Svaret blev så här, Hej Martin, Jag sänder din fråga vidare här till Landsarkivet i Östersund, eftersom det är där som arkivet efter deras länsstyrelse finns. Det är alltså ingen idé att åka till RA här i Marieberg eller Arninge för den frågan åtminstone, men du är välkommen för annat om du har något. Hälsningar Leif Persson Riksarkivet Marieberg Jag ger mig inte för att både finna ansökan om dispens och det svar Olof fick sam reportaget i ÖP. Pelle Goder igen Jag infogar här en beskrivning om sonen till Jan, Pelle "Goder" Andersson. Han saknade flera fingrar på båda händerna. Han var vänsterhänt och på vänsterhand hade han tre fingrar; tumme, pekfinger och långfinger. Ringfingret och lillfingret var sammanväxta och slutade vid första leden. Nypan som bildades av de tre fingrarna var väldigt kraftig och stark och med dom kunde han hantera sina hästar. Jag minns inte hur det var med höger hand. Kanske hade han bara tummen på den. Detta handikapp var medfött och berodde inte på någon olyckshändelse. Janne Goder
Martin B 2011-01-29 och berättelsen fortsätter Några kompletteringar Hilma Lindgrens tomt var en avstyckning av Anneros ägor som Kalle Andersson sålde till henne i början eller mitten av 30-talet och där hon lät bygga huset där "växeln" blev installerad. Annero var från 1700-talet och var hopväxt med ladugården som då var stall. En lång länga med timmerstockar utan kvist i. Namnet Alfredsro fanns också i Bispgården. Huset som Holmboms byggde benämndes Alfredsro. Omkring 1890 var handelsmannen Johan Alfred Hjertner född 1857 i Söderbärke i Dalarna bosatt där samt hans hustru Anna Botilda Olofsdotter född 1868 i Fors. Deras son Alfred född 1890 har förmodligen varit upphov till namnet. När jag berättade om Hanna och turisthotellet inledde jag med följande text som jag citerar här nedan. "I dagarna läste jag en artikel i Norrbottens Kuriren att Solveig Nyström hade avlidit i en ålder av 82 år. Året var då 2005. Hon var född Dahlström, i Jokkmokk men uppvuxen i Gällivare. Solveig Nyström avslutade sin skolgång och konfirmation i Bispgården, Jämtlands län, där hennes familj bodde under en längre tid. Hon arbetade som tonåring vid Turisthotellet i Bispgården som var i hennes farföräldrars ägo. Senare återvände hon dock med sina föräldrar Kristina och Olle Dahlström till Gällivare". Jag har frågat Ann Jarlås vem denne Dahlström var och hon har berättat följande. Jag vet inte om jag minns eller om mamma berättade för mig om källarmästare Dahlström som satt kanske i en rullstol nedanför hotellet med en filt över knäna och någon varm jacka och mössa på sig. Mamma kom förbi på vår sida om staketet och frågade om Dahlström hade sett mig. "Ja, hon gick nyss förbi med en katt före sig och två till efter sig." Jag kan ha varit 3 - 4 år. Jag minns inte att jag gick med katterna, men den gamle mannen minns jag. Olle Dahlström och hans familj minns jag för de hade många barn. Jag tror att dom bodde i fröken Aurora Wizelius hus. Det sista huset man gick förbi när man skulle gå till Brandborgs. Inom parentes kan nämnas att Auroras far var kronolänsmannen i Bispgården, Nils Jönsson Wizelius. Berglind ägde ju också Turisthotellet i början på 1920-talet, då på nyåret 1921 tillträdde Mina Norgren som arrendator och min mamma som #34uppasserska" (servitris). Dom kom från ett hotell i Norge som Mina Norgren också hade förestått. Dahlströms måste ha köpt Turisthotellet av Berglind i slutet av 20-talet. Sedan blev herr och fru Johansson ägare och drev hotellet till 1948 då Hanna Englund köpte det. Jag tror att Johanssons kom från Boden. Identifieringar Några personer har identifierats på de foton som finns med tidigare. Första från vänster vid provkraftveket i Stadsforsen 1923 är Salomon Olof Forsström (1901-1983) Andra från vänster vid gruslastningen är hans bror Karl Einar Forsström (1909-1980). |
Hanna "Goder" Andersson, gift Englund
Jag själv besökte bara hotellet en gång när en god vän till mig hade sin bröllopsmiddag där i början på 1960-talet. Hennes hotell finns inte kvar och många är vi bland oss som saknar det. Åtminstone borde det ha funnits en modell av hotellet vid Fors hembygdsgård. Kanske man skulle kunna beställa en modell av denna konstnär pathak.nu/kulturreise/pages/giljotin8.html Kungliga gäster hos Hanna vid turisthotellet
Arvprins Gustaf Adolf var hertig av Västerbotten och föddes 1906. Söndagen den 26 januari 1947 lyfte en flygmaskin från Kastrups flygplats utanför Köpenhamn samt alla ombord dödades när det kraschade. Med ombord var den svenske arvprinsen Gustaf Adolf. Sorgebudet lamslog av naturlig anledning alla i den kungliga familjen samt lillprinsen och blivande konungen Carl XVI Gustaf blev ny arvprins, samt tre år senare kronprins.
Så här beskriver Nationalencyklopedin Pekka Langer Langer, Per-Olof (Pekka), 1919-96, författare och programledare. Langer gjorde en rad populära radioprogram, bl.a. Natttuppen ( 1952-55 ) och Gomorron ( 1972-75, tillsammans med hustrun Bibi Langer), samt TV-program som Notknäckarna ( 1975-85; tillsammans med Carl-Uno Sjöblom). Han utgav även ett flertal kåserisamlingar. Anna-Lisa Carlsson Runemalm har berättat följande om sin far Johan Runemalm. Det är mycket troligt att uppräknade personer bodde vid turisthotellet Och då blev Johan "Nöjespappa" på sin fritid. Han bokade in musik till dansaftnarna och alla andra evenemang som revyer, trolleriföreställningar, teaterföreställningar och annat som kunde roa Bispgårdens befolkning. Han bokade in artister, skådespelare, dragspelvirtuoser, trollkonstnärer och annat nöjesfolk som reste runt i landet. Hit kom de flesta av dåtidens skådespelare som turnerade i landet mellan filminspelningarna. Elof Ahrle, Nils Poppe, Fridolf Rudin, Sigge Furst, Bullen Berglund, Åke Grönberg, John Botvid, Thor Moden, Åke Söderblom, Anna-Lisa Eriksson, Sickan Karlsson m.fl. Kända Dragspelsmästare kom och Hypnotisörer var mycket omtyckt underhållning och paret Truxa var där ett par gånger och kollrade bort folk. Och så Buffalo Bill, som kom med en apa, som säkert de flesta i samhället aldrig sett i verkligheten. Stamgäster vid hotellet "Klassen", var ett populärt ställe. Det var idag vad man skulle kunna kalla för bakfickan eller pub. Edvin Ljungberg var en av stamgästerna. Han gillade öl och på klassen serverades det. Det fanns säkert många stamgäster vid klassen, men Edvin var nog en av de mest prominenta gästerna vid klassen. Edvin tyckte mycket om pilsner eller öl. Varor av sådan karaktär var mycket drivande och man fick därför ofta besöka närmaste toalett. Edvin hade en gång väldigt brått och utförde därför sina behov utanför hotellet. Olyckligtvis råkade då landsfiskalen i Fors komma förbi. Om det var landsfiskal Forsgren eller någon av hans föregångare vet jag inte. Men landsfiskalen sade följande till Edvin.
Uppackande gäster Sen uppackarna, du vet den där lilla kranen (eller vad de heter) som var på balkongen, där var Allan och vevade upp de stora koffertarna som uppackarna hade sina saker i Sen ställde de upp dem på iordninggjorda "hyllor" Det var så spännande, sen på kvällen kom bl.a. Enar Jonsson för att se vad de fanns som han kunde köpa Vilken sagovärd för en liten flicka Ett minne som kändes stort då Två gånger var jag arg på faster, jag hade min säng bredvid hennes och mina första bokmärken med glitter på dem satte jag upp bakom min säng på väggen och en dag när jag kom in på åttan, hade de tapetserat om och mina fina bokmärken var borta och, de ville inte ta bort dem så jag kunde få tillbaka dem Det är många minnen som kommer upp, och det är tack vare dig. Tack för det. Faster kunde bli väldigt arg om de fattades en tioöring men kunde skänka för mycket pengar om någon behövde. Minns att på lördagarna vartefter flickorna skulle gå ner till svinryggen stod hon vid dörren i köket och gav dem en femma så de skulle kunna köpa strumpor för, de fick inte frysa när de skulle på dans sen Ett minne som kändes stort då Två gånger var jag arg på faster, jag hade min säng bredvid hennes och mina första bokmärken med glitter på dem satte jag upp bakom min säng på väggen och en dag när jag kom in på åttan, hade de tapetserat om och mina fina bokmärken var borta och, de ville inte ta bort dem så jag kunde få tillbaka dem
Som du ser så har jag bara minne från ett barns minne Frasande klänningar Kalasen var finaste och roligaste att kika på Damernas frasande klänningar när de dansade, min beundran var stor över att flickorna kunde bära så stora tunga fat på ena handen. Damer med frasande klänningar finner ni också här Danshotellet.html Vi vill gärna att ni ska hjälpa oss med identifikationer här.
Fotograf: Okänd Ägare till fotot: Christina Brorsdotter Ringde Sonja Borg, hon sa att snällare människa än faster hade hon aldrig träffat, och att hon var nog fadder för många i Bispgården
Svinryggen där på nedre våningen mot lägdorna hängde grisarna, vilket inte var skoj att hitta men där bodde flickorna som jobbade där och ibland fick jag följa med dit vilket förstås var spännande. De som jobbade hos faster var alltid så snälla mot mig särskilt Sonja Borg Kommer inte så väl ihåg namnen Gullan och Bojan är några Jag var inte så gammal så jag får höra med Ann om gästerna. Sonja sa att de aldrig var några grisar där när flickorna bodde där, så det måste ha varit ett tidigt minne. Garderoberna tror jag skrev något om att hon hade tre st på 8:an och att i efterhand har jag kanske tänkt att "påttan" där avhandlades nog en del. När hotellet stängdes så satt faster i ena fåtöljen och gick igenom dagens händelser, Allan låste och Anna städerskan kom med kaffet. Det var en fin och gemytlig stämning som jag somnade fort ifrån. Detta är en kavalkad av minnen som kommer fram, mathissen som Tommy och jag turades om att hissa ner varandra i, ja du Martin så goa fina minnen som du har fått mig att sväva in i och långa stunder låta mig omsvepas i. Martin Bergman 2011-03-29. Berättelsen fortsätter
Ann Jarlås beskriver fotot så här: Angående Fotbollslaget står det KG Sjöberg (Översta raden) känner jag inte till. Näste man däremot är Jan Eriks Jarlås simtränare Karl-Gustav (KG) Jansson. Han var son till dåvarande stinsen. I mittenraden känner jag igen Bror Andersson längst till vänster och längst till höger, samma rad, John Sandström inte I som Ivan. Han kom flera år senare. Qvarfordt kände jag också av någon anledning igen. Kanske också han var simmare. Målvakten Edvard Andersson kände väl också Du igen. Edvard var 19 år 1932 och Bror 22. Minnen med BIF Luleå 19850530 Hej Ingemar! Som du önskade skall jag försöka återge några minnen från slutet av 1920 till 1940 om Bispgårdens IF verksamhet samt en del aktiva som jag minns från den tiden. Bland föreningens ledamöter var Evald Esbjörnsson samt kronojägare Liss de tongivande. Liss hade sina skolelever som hjälp att ordna skidspår och tävlingar, som startade vid Skogsskolan, tills att dessa flyttades till Gerålund. Bland de aktiva skidåkarna fram till 30-talet fanns bland annat Artur Wassberg, Sander Backlund, Edvin Edholm, Ruben Wassberg som var den bäste på denna tid. Sedan kom Enar Persson som den bäste några år. Under samma tid åkte även Oscar Persson bror till Enar, Joel och John Gustafsson, Knut Lövgren samt en del grabbar från skogsskolan. R. Wassberg hade två inteckningar i ett vandringspris som gällde klubbmästerskap på 30 km. Det skulle vara tre segrar för att erövra priset. Efter honom kom Enar Persson med två, lyckades inte med tredje. När undertecknad började tävlingsåka var 1933 som junior. Det var flera juniorer av samma klass nämligen Theo Halvarsson, tvillingarna Lennart och Knut Backlund bröder till Julius Backlund. 1935 fick vi fyra åka till Midälvaspelen i Sundsvall, varvid jag lyckades med en femte placering, medan de övriga hamnade längre ned i prislistan. Även i Ragundaloppet samma år fick jag en tredjeplacering, bäst av B-juniorerna, detta gällde 15 km i båda fallen. 1935 ställde jag upp på klubbmästerskapet 30 km, som jag lyckades vinna. Samma mästerskap vann jag även 1936 varvid jag hade två inteckningar i vandringspriset. Men det verkar vara omöjligt för någon att få tre. 1937 sträckte jag mitt vänstra knä i en uppförsbacke och måste bryta. 1938 var det en grabb från skogsskolan som snuvade mig på vinsten. Det var alltid hårda duster med dessa grabbar. 1939 vet jag ej om det var någon tävling, kan ej komma ihåg. 1940 flyttade jag från Bispgården några år men återkom 1944. På damsidan var det endast under 20-talet det var några åkare, det var syskonen Svea Nääs gift Johansson, Lilly Nääs gift Larsson numera sambo med Hilding Näselius. På fotbollsfronten så börja B. I. 1931 efter att skogsskolan med namnet ”Kusama” slutade med fotbollen. Några av dessa grabbar spelade i fortsättningen för B.I. Vi deltog i Östra serien fram till 1934 varvid fotbollen lades ned på grund av för fåtal spelare. 1934 - 1936 på våren spela vi fem grabbar med Hammarstrands Bollklubb. Men på våren 1936 återupptags fotboll i samband med Stadsforsen utbyggnad. Vi spelade då i Östra serien till 1939 som även blev vinst. Den planen som fanns vid Annedal blev överdämd 1939 därmed upphörde fotbollslaget. Den gamla planen låg på en äng nedanför den nu befintliga skjutbanan. Det fanns även skjutbana samt en dansbana på samma plats. Återgår beträffande skidtävlingar, det förekom andra tävlingar inte bara de 30 km, som jag redogjort för. Det var även en 15 km tävling som kallades svåra terrängen med start vid Bispgårdens Föreningshus.
Sänder några kort från denna tid. Kortet från simtävlingarna är 1931 i den gamla sågdammen som nu är borta. Vid dessa tävlingar var även Arne Borg närvarande och visade sina kunskaper. Jag tror att det var Bispgårdens Simsällskap som var arrangör av dessa tävlingar. Skall ge en bild av den bana vi åkte för klubbmästerskapen 30 km, det var ett 15 km spår med start första tiden från skogsskolan, sedan från Gerålund. Från start vid Gerålund förbi Norra Folkskolan över landsvägen ned mot nuvarande skogskyrkogården sedan Kärleksstigen Annedals såg kraftlinjen förbi där Arne Edholm sedan upp vid Johan Flodin sedan efter landsvägen till Oxböle kronopark vände däruppe, återvände ovanför gårdarna (Genan Erik Edholm) förbi "Lötan" och ned vid Skogsskolan till målet vid Gerålund. Jag har nu inte något mer som jag kan påminna mig men tog kontakt med Edvin Edholm, Knut Lövgren och Theo Halvarsson som kanske har något att återge. En laguppställning 1938 Målvakt: Edvard Andersson Backar: Bertil Pallin, H. Pallin Halvbackar: S. Nyberg, J. Näsman Centerhalv: E. Karlsson Forwards: S. Söderberg, S. Larsson, K. G. Jansson, J. Sandström, S. Nordahl Kan även tala om att Helmer Fundell spelade med några matcher under våren 1936. Bertil Pallin, Luleå f.d. Bispgården 1985-05-30 Kalas hos Goders Fotot där Allan Tivander finns med handlar om hans 63-årsdag. Hanna står i bakgrunden och ser väldigt nöjd ut med firandet. Förmodligen har dom just hurrat för Allan och sjungit, ja må han leva. Christina Brorsdotter beskriver mittenfotot så här. Anette Jarlås med ryggen mot kameran, Tommy Brorsson, Anita Jarlås, Karl Erik Edvardsson, Irma Näsman, Christina Brorsdotter Sven Olle Edvardsson och Lena Brorsdotter De tre till vänster hade nog en del bus för sig där vi småglin inte fick vara med. Avslutar collaget från kalasen med ett foto (Bilden till höger)på det unga gardet Goder. Dom har tydligen dragit sig undan ut i trädgården. Från vänster sitter Tommy Brorsson, Karl Erik Edvardsson och Christina Brorsdotter. Man kan undra om dom ställde upp glasen intill varandra och delade lika av innehållet i de två flaskorna. Karl Erik försöker i alla fall få ut lite mera från den ena flaskan.
.
Martin Bergman 9 maj, 2011 |
Produktion & © 2010 Webbateljén,Osby, Sweden