Ernst Nyberg - allkonstnär.
Klicka Mina minnen av Ernst är framförallt att han tyckte mycket om barn. Kom han på besök ner till Hanne så skulle man alltid sitta i hans knä. Det var nästan ovänskap mellan oss barn vem som skulle sitta i hans knä först. Ord som: "Är du förnöjder nu då pysen", klingar fortfarande i mina öron. Ernst var väldigt kvicktänkt och hade alltid roliga små berättelser att komma med. Han var också väldigt bra på att deklamera och läsa dikter. Dikterna kunde han oftast utantill. Min kusin Kerstin har berättat att vid ett besök i hennes hem i Gällö, en Valborgsmässoafton på 1950-talet skulle Ernst ha deklamerat vårdikter vid brasan som tog andan utav de besökande. Det berättas vidare att han en gång satt nere vid Hannesforsbron och metade. En turist stannade till och frågade, - Går det att få någon fisk nu när det blåser västan? - Ernst svarade, - Jodå, men börjar det blåsa byxor och rockar då slutar jag. Det är kanske en myt men det påstås att han också ligger bakom berättelsen om Greve Hamiltons tobak på burk. Ernst skulle ha frågat vid någon av affärerna i Fors ungefär så här, - Har ni Greve Hamilton på burk? - Ja, det har vi. - Då tycker jag att ni ska släppa ut honom, svarade Ernst Allting stämmer vad det gäller tobaken Greve Hamilton. Ernst kännetecknades med att vara en stor piprökare och tobaken var alltid Greve Hamilton. Ernst var en skogens son och allsysslare inom det området. Skogshuggare, sågverksarbetare men framförallt stora kunskaper att slipa och ställa sågklingor. Han anlitades vid dom flesta sågverk i mellannorrland. En tid arbetade han också i Sandviken vid Sandvik, där dom bl.a. tillverkade sågklingor och sågblad. Det har berättats av min mor att han bl.a. skulle ha konstruerat ett sågblad för bågsågar. Bladet skulle ha varit så pass bra att det blev en försäljningssuccé för Sandvik. Tyvärr kom inte den framgång för Sandvik Ernst tillgodo. Ett annat stort intresse för Ernst var motorcyklar. En del av Ernst bilder finns idag vid Länsmuseet i Östersund. Ett urval av dessa visar jag här, med Ernsts son Karl-Erik Nybergs tillåtelse. Bilderna är från gamla glasnegativ men har återskapats med hjälp av Mikael Hopstadius vid Länsmuseet i Östersund. Martin Bergman 2002-02-16 Sänder Dig några berättelser om Ernst Nyberg. En vinterdag i mitten på femtiotalet följde jag med Kjell Berlin till Bölesfäbodarna. Kjell höll på med timmerhuggning och bodde ihop med Karl-Olov Dahlin och Ernst Nyberg. Det var första och sista gången jag träffade Ernst. Jag kommer ihåg matbordet i stugan. Mitt på bordet låg det en motorsåg med tillbehör verktyg av alla de slag. En kaffepanna, en bit ost, smör, socker och däribland en laddad råttfälla. Jag frågade Ernst varför han hade en råttfälla på bordet. Ernst svarade, - jag tytjent om mussepiggan ja. En historia som jag hörde berättas hemmavid var den om när Ernst hade besök av skogvaktaren i timmerskogen. Följande samtal utspelades. Ernst säger till skogvaktaren, - jag behöver ingen klocka idag, - varför det säger skogvaktaren? - Jag hugger urskog idag, svarar Ernst. En annan historia handlar om när Ernst högg sig i foten. Jag är inte säker om jag mins alla detaljerna. Men det handlade om skogshuggning någonstans vid Digerlemmen, hur han togs sig till Dr Sandin i Ragunda har jag inga uppgifter om. Sandin frågade Ernst, - hur har ni tagit er hit? Ernst svarade, - det var väl ingen sak jag hade både en klöv och en fot. När Sandin med hjälp av Syster Maja sytt ihop såret kommenterade Ernst, - det där var snyggt broderat. Hälsningar från Gunnar Westlund april 2002 Telegram från Ernst När min lärarinna i småskolan Signe Forsgren, gifte sig med Karl Nordenström, skickade Ernst följande telegram till brudparet, " Forsens grenar förenen sig med Nordens strömmar." Martin Bergman i april 2002 Byn i augusti 2002 Historier om Ernst Nyberg berättade av Rune Karlsson Jag vaknade en morron med att det va ett djäkla liv ute på gårdsplan Dä va en tupp som höll full serenad, jag tog ned bössan från väggen och la an mot fönster blecket, och tänkte ska jag skjuta ihjäl den djäveln eller ska jag bara märka honom varefter jag skickade en kula rätt genom kammen men då föredrog han att dra sig till andra domäner han hytte och hoppa och tog in på Bergman skifte. En annan morron vaknade jag med att det var ett djävla liv ute på gården och där satt en uggla i en björk och det var väl hundratalet av skator och kråkor som begabbade henne Ernst var till Graninge på besök i några fäbodar Där var Ante-Sigge och Sigvard Påhlsson som högg kolved samt ett par fäbojäntor Ernst skröt med att han var skicklig på att skjuta. Jag kan skjuta prick på en tvåkrona på två hundra meter Dä va väldigt va du måtte ha gått om pengar som kan skjuta på tvåkronan. Jag menade inte en riktig tvåkrona utan en fläck med tvåkrona eller en och sjuttiofem eller si så där Ernst hade kamera men inga plåtar till den men han fotade fäbodjäntorna med tom kamera Dom där föbodjäntorna skrev till Ernst och ville ha några kort men Ernst skickade tillbaka brevet men först rättade han stavfelen med rött bläck berättat av Rune Karlsson Byn Bispfors |
Efterlysningar