Eklunds
Badaremästare Eklund och hans ättlingar i ForsFörord Den berättelse som kommer att ges här nedan har inte kunnat bli till utan hjälp av Jan-Erik Forsström, Bispgården samt Lars Forsstedt f.d. Forsbo som numera är bosatt i Skarpnäck, Stockholm. Det handlar om ett lagarbete, Jan-Erik med sin kunskap om Fors och Lars med sin fotokunskap. Familjen Forsstedt är också i allra högsta grad involverad kring åtminstone två av syskonen Eklund. Jag försöker sätta ord till vad vi fått fram. Det är sådant lagarbete som gör att "det blir mål", som sommarprataren i SR 2009 Jerry Williams uttryckte det. Rolf Linde, Bispgården har också hjälpt till, genom sin berättelse om möbeltillverkningen och familjen Eklund i Oppåsen-Bispgården, tiden 1850-1950 tal. Berättelsen finns att låna vid biblioteken. Jag vill också rikta ett tack till Marianne Ljunggren i Farsta som bidragit med barnhusinformation i Stockholm. Del 1 Johan Axel Eklund och hans syskon Johan Axel Eklund kom från ett barnhus i Stockholm tillsammans med två syskon till Fors och Liden. Deras far var badaremästare i Stockholm. Badaremästare (badare) kallades förr i Stockholm åtskilliga fältskärer, som även erhöll bad och var barberare. Redan i början av 1500-talet fanns "badare" i Sverige. Den siste f.d. badaremästaren i Stockholm avled nära åttioårig 1894. I de handlingar som vi fått fram finns inget om vem som var mor till syskonen Eklund. Fosterföräldrar till Johan Axel var Erik Gustav Nilsson, född 1795-05-04 i Fors sn, död 1875-09-27, son till Nils Eriksson och Sofia Katarina Frisk i Åsen. Erik Gustav var kyrkvärd och bonde i Åsen och gift 1820-06-04 med Dorotea Ivarsdotter, född 1798-05-01 dotter till Ivar Eriksson och Sara Persdotter i Näset, Ragunda. 1934 begärde sonsonen och arkitekten Hilding Eklund upplysning vid barnhuset i Stockholm om sin farfars härkomst. 1934 begärde sonsonen och arkitekten Hilding Eklund upplysning vid barnhuset i Stockholm om sin farfars härkomst. Johan Axels syster Elisabet Theresia Charlotta Eklund var född 1820-02-16 i Stockholm. Hon kom som fosterbarn till komministeränkan Märta Höglund vid prästbordet i Fors 1829. Märta var gift med sockenpredikanten Jakob Billström som dog 1802. Märta Höglund dog 1834 så det var en kort tid som hon var fostermor. Som 14-åring flyttades fosterbarnet till torparen och nämndemannen Daniel Andreasson och hans hustru Katarina Eliasdotter Forsstedt vid prästbordet i Fors. Hon gifte sig 1842-11-13 med fältjägaren Karl Johansson Hjelte, född 1818-02-27, från Döviken, Ragunda sn. Familjen flyttar 1858 till Liden sn.
Barnhuset hade ansvar för de intagna och fosterhemsplacerade barnen tills de fyllt 14 år, då fick de så kallad frisedel. Ersättningen till fosterföräldrar låg vid den här tiden mellan 20-25 riksdaler/år. I dagens penningvärde motsvarar det 1200-1500 kronor.
Bakgrund till vår berättelse I våras ringde Jan-Erik Forsström till mig och berättade att han hittat gamla teckningar och ritningar efter arkitekten Hilding Eklund. Han hade hittat dom på vinden i ett gammalt hus som han köpt och höll på att renovera. Alstren var från Hildings tid vid en arkitektskola i Nürnberg i Tyskland på 1920-talet. Spännande tyckte jag och lovade komma på besök under sommaren 2009 Jag visste att familjen Eklund hade haft ett möbelsnickeri i Bispgården. Vad jag visste om familjen Eklund då var att där hade möbelsnickarna Johan Runemalm och Harry Jonsson också jobbat. Jag visste också att Hilding Eklund hade haft en "röd jävla Fiat, med växelspaken på utsidan", för att citera Lennart Löfgren idag 91 år.Enligt två andra källor hade familjen Eklund också en svart bil av märket Star. Star var ett bilmärke som byggdes av Durant Motors åren 1922-1928 i USA. I Storbritannien kallades den för Rugby. Star skulle konkurrera med T-Forden.
Fortsättning följer, vänligen Martin Bergman i slutet av september 2009 Jag vill gärna göra några kompletteringar och tillrättalägganden. Genom Gunnar Westlund i Gävle har hans morbror Otto Damgren i Järfälla kommit med följande information. Far till syskonen Eklund var badmästaren Johan Petter Eklund, född 1792-06-27 i Stockholm. Mor var Eva Charlotta Dohna, född 1794, död 1828-11-15 i Stockholm. Vid moderns död år 1828 - tycks fadern ha övergivit familjen ca tre år tidigare - blev Charlotta tillsammans med sina två yngre bröder intagna på Allmänna barnhuset i Stockholm. Året efter blev hon utplacerad för uppfostran hos komministeränkan Märta Höglund, Prästbordet Fors socken i Jämtland. Brodern Johan Axel Eklund blev samtidigt placerad för uppfostran hos bonden Erik Gustav Nilsson i Åsen, Fors socken i Jämtland och brodern Carl Petter Eklund hos Torparen P Bodlund i Boda, Lidens socken i Medelpad. Charlotta blev vid Märta Höglunds död 1834 omplacerad till nämndemannen Daniel Andreasson i Byn, Fors. När hon 1842 gifte sig med Carl Johan Sandström var hon piga hos bonden Nils Jonsson i Österede. Carl Johansson Hjelte som jag angivit var född i Döviken, Ragunda är inte korrekt. Hans namn var Carl Johan Sandström och föddes i Stockholm. Fadern var skräddargesällen Anders Sandström, född 1766-01-08 i Håtuna Uppland, död i Stockholm 1826-11-06. Moder var Klara Lovisa Lind, född 1790 och död 1820-09-30 i Stockholm. Efter moderns död blev Carl Johan, som var enda barnet, intagen på Allmänna barnhuset i Stockholm, men återtogs snart av fadern. Vid faderns intagande på Sabbatsbergs fattighus 1823-02-01 kom Carl Johan åter till barnhuset. Där var han till år 1825 då han utplacerades till uppfostran hos bonden Jonas Nilsson ( 1773-1841 ) i Österede, Fors socken i Jämtland. Där var han dräng tills han omkring år 1839 tog tjänst som soldat vid Jämtlands Fältjägarregemente, Revsunds kompani, nr 62 Döviken i Ragunda. Som soldat fick Carl Johan efternamnet Hjelte och bevistade generalmönstringarna på Frösön försommrarna 1842, 1845 och 1848. Kring mitten av 1850-talet slutade han som soldat och familjen flyttade till ett torp i Långliden, Boda, Lidens socken. Carl Johan Hjelte dog 1883-07-31. Carl Petter Eklund lämnade familjen 1863 och återkom aldrig. Troligen reste han till Amerika. 1875 flyttade hustrun till Ragunda men återvände 1883 till dottern Brita Elisabeth, som då var gift med torparen Anders Johan Wiklund i Österåsen, Fors dödd 1847-09-27 i Ragunda. Källa: Otto Damgren, Järfälla Innan jag går vidare vill jag klargöra ytterligare en sak. Detta under förutsättning att Otto Damgrens uppgifter är korrekta. Tidsmässigt stämmer det mesta kring släkten Dohna. En av Tysklands äldsta ätter, som enligt obestyrkta uppgifter skall härstamma från en Aloysius von Urpach, som under kejsar Carl den stores tid kom till Tyskland från Languedoc i Frankrike och nedsatte sig i Meissen i Sachsen, varest bemälde kejsare förlänade honom med staden och borgen Dohna i sachsiska distriktet Dresden vid Elbes biflod Müglitz med uppgift att försvara landet mot vendemas infall. Ätten dog ut på svärdssidan 1820 med August Magnus Delphicus Dohna. Dohna var kapten vid Svea livgarde Johan Axel Eklund Erik Gustav Nilsson, i Åsen Fors var kyrkvärd och bonde. Ända sedan mitten av 1600-talet hade hans anfäder varit bönder i Åsen. Erik Gustavs hustru kom också från en släkt på Västerede med bondetraditioner från mitten av 1600-talet. Om man går framåt i tiden finns familjerna Linné i Bispgården under 1900-talet som har anor till Erik Gustaf Nilsson. Det var förmodligen hos sin fosterfar som Johan Axel kom att intressera sig för jordbruk. Han mottog också Patriotiska Sällskapets silvermedalj för berömlig odlingsflit. När Patriotiska Sällskapet bildades och fick stadgar godkända av Gustav III var syftet att uppmuntra vetenskaper, konster och näringar. Begreppet "patriot" stod vid den tiden för en person som arbetade för det allmänna bästa och inte bara för egen vinning. Syftet är detsamma idag. Då verkade man genom att dela ut direkta ersättningar och genom att ge ut skrifter om historia, jordbruk och näringsliv. Snickeriverksamheten utövade han på lediga stunder, men kom ändå att bli grundare till företaget P A Eklunds snickerifabrik. Johan Axel Eklund, född 1823-02-20 och barnhusbarn kom till familjen Nilsson redan som sexåring. Johan Axel gifte sig 1847-11-07 med Engla Forsstedt, född 1822-05-02 i Fors sn, dotter till Petrus Eliasson Forsstedt och Justina Sofia Nilsdotter i Åsen. Barn: Kristina Charlotta Eklund, född 1849-03-21, gift med Mikael Cedervall, född 1845-09-25 i Lockne sn och sadelmakare i Oppåsen. Fredrika Vilhelmina Eklund, född 1855-11-05, död 1868-12-08. Per Erik Axel Eklund, född 1858-06-28 och målare i Oppåsen och gift 1884-02-08 med Brita Jonsdotter, född 1859-05-03 i Hammerdal sn. Englas far Petrus bodde på äldre dar hos familjen Eklund. Jag lägger in ett foto här som jag fått från Anna-Lisa Carlsson, född Runemalm. Jag gör det innan jag fortsätter med ättlingar efter Johan Axel Eklund.
Jag återkommer om Per Erik Axel Eklund och hans ättlingar. Martin Bergman i mitten av oktober 2009 Per Erik Axel Eklund, byggmästare Per Erik Axel Eklund, född 1858-06-28 i Fors sn, son till Johan Axel Eklund och Engla Forsstedt i Oppåsen. Målare och byggmästare i Oppåsen. Gift 1884-02-08 med Brita Jonsdotter, född 1859-05-03 i Hammerdal sn, dotter till bonden Jonas Hansson och Kerstin Månsdotter i Hammerdal, inflyttad 1884 till Fors Barn: Engla Axelina Eklund, född 1884-12-02 John-Axel Eklund, född 1886-12-22 Adalina Elisabet Eklund, född 1889-09-02 Brita Albertina Eklund, född 1891 Per Hilding Eklund, född 1895. Två av barnen är födda i Borgvattnet och den yngsta Per Hilding i Umeå. I Borgvattnet var man bosatta i två år och i Umeå sex år fram till 1899 då man flyttade tillbaka till Oppåsen. Det var under Umeåperioden han deltog i Allmänna Konst och Industriutställningen i Stockholm, 1897, och erhöll då diplom och utställningsmedaljen i brons av tjugonde storleken, 60 m/m. Rolf Linde som har forskat kring just denna utställning beskriver följande, jag citerar. "Eftersom jag sedan 60-talet har ägt den medaljen, har nyfikenheten varit stor att forska efter dokument kring denna utställning. Under åren då vi bodde i Linköping så satte jag igång att via biblioteket spåra upp var mässkataloger fanns att låna. Jag fick veta att det fanns tre stycken, en vardera i Göteborg-Malmö- och Stockholm. Varje katalog var en stor tegelsten, så det tog tid att bläddra igenom allt. Jag fick låna en i taget att plöja igenom och först i den 3.e katalogen hittade jag det som intresserade mig. Där kunde man finna att i monter 420 fanns Eklund, P A, Umeå, snickare med två alster, Buffet och Notbord".
Aspnäsets gård i byn Skyttmon anlades under 1700-talet. Gårdens förste ägare var Jöns Henriksson, som flyttade till Skyttmon 1751. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes sannolikt 1847 av gårdens dåvarande ägare Olof Henriksson. Huset är byggt av timmer i en och en halv våning. Fasaderna är klädda med gulmålad panel med grå detaljer och har rikt utsmyckade fönsteröverstycken och takfot i tidstypiska lövsågeridekorationer. Byggnaden har ett sadeltak, som är täckt med plåt. Den stora verandan i två våningar dominerar intrycket av byggnaden. Källa: Riksantikvarieämbetet.
Byggmästare Per Erik Axel Eklund med hustrun Brita Jonsson samt barnen, Engla Axelina, John Axel, Adelina Elisabet och Per Hilding. Arkitekten Per Hilding Eklund ( 1895-1936 )
Martin Bergman 25 oktober 2009
Margit Hall växte upp i St. Petersburg i Ryssland, men flyttade senare till Göteborg, där hon tog studentexamen vid Göteborgs Gymnasium för flickor 1919. På sommaren samma år gjorde hon praktik på arkitekt Hans Hedlunds arkitektkontor, och på höstterminen började hon vid Chalmers. Efter avslutad examen skrev Margit Hall in sig vid Göteborgs Högskola, där hon studerade konsthistoria 1922-1925. Under dessa år arbetade hon också på flera arkitektkontor, såsom Hans Hedlunds och Allan Berglunds, samt 1924-1927 på Göteborgs Stadsingenjörskontor. Margit Hall ritade flera privatvillor i Göteborg med omgivning, samt Sveriges utställningspaviljong på mässan International Trade Industry Exhibition i Brasa utanför Riga i Lettland. 1928 gifte hon sig med möbelarkitekten Per Hilding Eklund ( 1895-1936 ) och tillsammans började de rita möbler för familjeföretaget "Firma P A Eklund Snickerifabrik". Hennes liv avbröts i förtid 1937, då hon endast 35 år gammal dog på grund av cancer.
Källa: Helena Werner, Arkivarie, - Region och Stadsarkivet Göteborg Ada Eklund drev en textilfirma i Härnösand. 1951 renoverade hon ett äldre svart altarbrun i blommig damast till ett värdefullt antependium för fastlagstiden till Offerdals kyrka. Kyrkliga kvinnoförbundet skänkte till sockenstugan i Säbrå på 1950-talet en talarstol och en rya komponerad av Ada Eklund och vävd av Barbro Månsson.
Tak- och golvutsmyckningar vid Aspnäset är till huvuddelen målade på fri hand utan schabloner. Byggmästaren P A Eklund blev vida känd. Med målningen hade han hjälp av döttrarna Axelina, Ada och Alba. Med sönerna Johan och Hilding drev han en fabrik för exklusiva möbler och takrosetter (se ovan). Källa: Tidningen Land 1995 Jag nämnde inledningsvis att Jan Erik Forsström hade hittat ritningar/teckningar efter Per Hilding Eklund på en vind i ett hus han hade köpt i Bispgården. Ingen av Eklundarna hade varit bosatt i detta hus. Tidigare ägare hade varit Sven Sterner. Sven var en man som samlade på det mesta och hade förmodligen tagit Hildings verk till vara. Jan Erik hittade dom uppe på en vind bland bråte och sågspån. Tack vare Jan Erik är verken säkrade för framtiden. Lars Forsstedt har professionellt fotograferat verken. Jag visar här de resterande verken av Per Hilding Eklund från hans studietid i Nürnberg på 1920-talet. De olika verken kommer från städer som Friedberg i troligtvis Hessen samt Weilmünster, juni 1924. Sistnämnda är en kolteckning från en gränd i staden med en kyrka i bakgrunden. Övriga verk handlar om modern byggnadskonst på 1920-talet, bl.a. ett balkongräcke. Jag kommer fortsättningsvis att gestalta Margit och Hildings gemensamma och enskilda verk och så småningom övergå till övriga i familjen samt alla övriga som medverkat vid möbeltillverkningen.
Snickeriet Snickeriverkstaden i trä bestod av 2 ½ plan. På nedre planet fanns endast maskiner, som till övervägande del var remdrivna och bullernivån torde ha varit ganska hög. Jag "Rolf Linde) vågade aldrig gå in där ensam, när maskinerna gick. Där fanns fräs och borrmaskiner, planhyvel, cirkelsåg, svarv med kopiatorsvarv m.m. Plan 1 innehöll bl.a. 6-8 snickarbänkar och olika handverktyg och limkokeri. Där fanns en "Norskspis", en lång modell där man eldade spån och avfall och ovanför den fanns en lång häll där man torkade virket ytterligare en gång. Plan 2 innehöll tapetseri, lackering och måleri. Där jobbade en tapetserare från Hällesjö som hette Markus Eld. På vinden hanterades tagel och krollsplint. Krollsplinten inköptes i flätor och revs upp med en maskin. Man vevade och det rök oerhört har Ingemar Näsström berättat när han hjälpte tapetseraren Markus Eld. Källa: Rolf Linde Om gesällen Oskar William Marklund Det har nog funnits många som varit gesäller på Eklunds möbelverkstad genom åren. Hur många är svårt att säga, men dessa namn är nämnda, William Marklund Johan Göransson Bror Forsberg Harry Jonsson Johan Runemalm Marklund och Jonsson känner jag till (Rolf Linde) och jag minns speciellt William som jag gillade mycket från den tiden som liten grabb, då jag ibland var hos moster Anna och morbror John. Kommentar Martin: Moster Anna är Anna Katarina Elisabet Holmberg, född 1891 i Utanede och John är Johan Axel Eklund, född 1886 i Umeå och son till Per Erik Axel Eklund. Jag beundrade William för hans sätt att hantera sin kniv. Han täljde små figurer åt mig som jag sparade länge. När William började som gesäll, var P A Eklund i 70-års åldern och gjorde då inga möbler själv. William var 18 år då han 1930 kom till Eklunds och han blev där i fyra år. Jag (Rolf Linde) fick en telefonintervju med honom i november 1997, då han berättade om sig själv och Eklunds. Han fick börja gesälltiden med att träna på svarven att göra träklot till ett staket runt Fors kyrka. William var en av fem bröder Marklund. Två blev konstnärer, varav den äldre Bror Marklund blev mest berömd som skulptör och professor vid Konsthögskolan 1959-1969. William var elev vid konstfack 1939, men utbildningen stördes ofta av inkallelse till militärtjänst. Han har skulpterat i alla material. Samtalet med honom blev dock inte så långt, då hans dåliga lungor troligen lungemfysem inte orkade med. Han lovade att jag fick ringa flera gånger om jag önskade få veta mera om själva verkstaden och arbetet där. Tyvärr blev det inte så, han avled den 20 januari 1998 i Ljusnedal, 86 år gammal. Källa: Rolf Linde Oskar William Marklund föddes 1912-06-20 i Gideå, Ångermanland och avled 1998-01-20 i Ljusnedal, Härjedalen.
Teknik: Relief, järnsmide. Staden vaknar 1941 I samband med att municipalsamhället Kumla blev Sveriges 118: e stad nyårsaftonen 1941 försågs det nyuppförda stadshuset med ett konstverk, en smidesrelief runt huvudentrén för att ge detta ett välkomnande intryck. Verket var resultatet av en tävling bland eleverna vid konstakademien i Stockholm. William Marklund, elev där 1939-1945, vann med förslag på en realistisk relief med ett tydligt bildspråk.
Jag kan förstå Rolf Lindes kommentar om beundran för William Marklund. William måste ha varit en allkonstnär. Säkert har han snidat många dekorationer på möbler som tillverkats vid Eklunds möbeltillverkningar. Det är ett antagande från min sida, men jag gissar att jag ligger väldigt nära sanningen. Tilläggas kan också att William var bror med professorn Bror Marklund Bror Marklund ( 1907-1977 ), skulptör, tecknare, professor vid Konsthögskolan i Stockholm, var född i Husum, Västernorrlands län. Tidigt föräldralös kom han, äldst bland fem bröder, till Boden, där han sattes i snickarlära och fick senare anställning som ornamentsbildhuggare vid en snickarfirma i Stockholm. Han studerade på lediga stunder skulptur och väckte tidigt Carl Milles intresse. Några snidade figurer beredde honom tillträde till Konsthögskolan, där han var elev 1928-34. Jag återkommer med flera gesäller Harry Jonsson möbelsnickare Harry Jonsson var en möbelsnickare I Bispgården under1940 och 1950-talet. Han tillverkade inte bara möbler utan även instrument. För mycket länge sedan skrev signaturen "Vattumannen" i Östersunds-Posten följande om honom. Folk man möter Det står en förnämligt utförd basfiol i stora rummet hos f.d. möbelsnickaren Harry Jonsson i Bispgården. Där står en handgjord sekretär, högklassigt utförd i ett flertal ädlare träslag samt med intarsia. I ett annat rum ser man några träskulpturer och på väggarna hänger färdiga exemplar av jämtlandsvapnet, skurna i trä och i ett utförande, som vittnar om en häpnadsväckande skicklighet. Och skaparen av allt detta är Harry Jonsson, f.n. anställd som byggnadsarbetare, tidigare möbelsnickare med 16 års erfarenhet i yrket hos Eklunds möbelverkstad, Bispgården. Han är född ångermanlänning, är 38 år och en lugn och anspråkslös person. Bevis på yrkesskicklighet är silvermedalj och gesällbrev som han mottog i april 1948 av Bispgårdens hantverks- och industriförening. Silvermedaljen tilldelades han som särskild utmärkelse för sin handgjorda sekretär. Han började med sin hobby 1948 och har under årens lopp utfört massor av tavlor och porträtt skurna i trä, föreställande kända personer, bl.a. Per Albin Hansson och Albert Engström. De kanske mest uppmärksammade arbetena är hans jämtlandsvapen, av vilka han utfört ett 100-tal jämte en del andra länsvapen. De är samtliga sågade och skurna i trä samt polerade. Det är faktiskt små mästerverk ifråga om perfekt och detaljrikt utförande. Arbetena är godkända av riksheraldikerämbetet.
- Jag erhöll senare ett kungligt tackbrev för min gåva, berättar Jonsson, som även avslöjar att han tidigare varit medlem som musiker i Åke Ejemos kapell i Bispgården. Detta kanske förklarar idén att egenhändigt bygga en basfiol - Det tog största tiden att göra mallarna till sargen i fiolen, säger Jonsson. Det enda jag köpt är skruvarna och strängarna. Ett unikt arbete som jag utfört var en beställning till hembygdsgården i Hällesjö. Det var Malkus Eld, som bad mig göra tvenne figurer i trä efter en modell hämtad från Notre-Dame-kyrkan i Paris. Det var ett arbete, som tog lång tid att klara, säger Jonsson. Han visar på massor av beställda påbörjade arbeten som skall bli vapen, tavlor m.m. Det verkar som det blir svårare med att få någon fritid över för den här hobbyverksamheten numera. Det blir mindre utfört. Eller kanske man inte är lika aktiv som förr, säger den dock alltjämt flitige bispgårdenkonstnären i "trä", som under årens lopp hunnit med otroligt många arbeten inom sin specialité. Tapetserare Otto Malkus Eldh Malkus var född 1878 i Hårdgård, Hällesjö. Han var son till hemmansägaren och handelsmannen Nils Erik Eldh, född 1835 i Sundsjö och Anna Katarina Nord, född 1839 i Hällesjö. 1900 var Malkus bosatt i Västanede, Håsjö. Han hade då efternamnet Nilsson. Malkus avled 1959 och var då kyrkobokförd i Holm, Indals-Lidens kommun. I alla de dokument jag har tillgång till är han döpt till Malkus och inte Markus. Alla dom övriga vid Eklunds möbelsnickeri Det finns så mycket att berätta kring möbelsnickeriet i Bispgården. Vi börjar komma fram till de personer som man kände till namn mycket väl. Förutom Harry Jonsson och som jag kände mycket väl och har beskrivit i ovanstående del fanns där också Johan Runemalm och som bör få en egen rubrik. Johan Runemalm
Ta gärna del av hennes övriga minnen från Fors som ni kan läsa här www.bispgarden.com/annalisaminnen.htm
Jag är snickare Eklund ett stort tack skyldig. Många var de gånger man knatade upp till hans snickeri ovanför stationen. Framförde sina önskemål, och denne yrkesarbetande gentleman mottog våra "order" avbröt sitt eget arbete och med stort allvar effektuerade våra önskemål. De bestod av att FÅ 3-4 furulister c. 0,6x5x150 cm. Genom att fästa ihop dem i lämplig längd skapade vi perfekta pilbågar, med fick vi även sågade lister 6x6 mm. som vi förfärdigade ett större antal pilar av. För allt detta vid ett antal tillfällen önskade han intet. Även om det nu är för sent men i alla fall: Snickare Eklund ett stort tack. Dessa vapen användes vid de otaliga "krig" som utkämpades. Mig veterligt hände aldrig några olyckor genom dessa livsfarliga vapen. Inte heller lite längre fram i tiden när pilbågen hade bytts ut mot ett luftgevär. Den enda skadan jag minns var ett skott i min gevärskolv. Sven Olov Sundin Sammanfattning Många namn har passerat genom denna berättelse. Det är jag Martin Bergman som har forskat kring släkten. Det är Jan Erik Forsström som har bidragit med material som jag haft möjlighet att gå vidare med. Det är Lars Forsstedt som fotograferat det material som Jan Erik bidragit med. Rolf Linde har bidragit med material från en tidigare utredning kring släkten Eklund. Helena Werner har bidragit med information kring Margit Hall och hennes utbildning i Göteborg. Marianne Ljunggren i Farsta har bidragit med barnhusinformation. Otto Damgren i Järfälla har bidragit med information om familjen Hjelte. Informationen har gått genom Gunnar Vestlund i Gävle Anna-Lisa Carlsson Runemalm har hela tiden varit mig behjälplig med foton och sina minnen. Stockholms stadsmuseum, faktarummet Monica Sandberg Reuss, bosatt i nordvästra Tyskland och med anor från Fors har varit till stor hjälp med att utforska kring ritningar/teckningar av Hilding Eklund. Gertrud Åstrand, avdelningschef kulturavdelning i Kumla har bidragit med sitt tillstånd att få publicera verk av William Marklund Kristina Jungbeck i Kristianstad har bidragit med sitt tillstånd att få publicera verk av William Marklund Det är Sven Olov Sundin i Osby som varit min webbmaster Det har handlat om tre syskon Eklund från ett barnhus i Stockholm och deras ättlingar i Fors, Bispgården.
Martin Bergman 8 januari 2010 Tillägg om gesäller Det finns anledning att göra ett litet tillägg om gesällerna som fanns vid Eklunds möbelsnickeri i Bispgården. Jag fick ett mail ifrån Gunnar Forsberg i Böle. Han berättade att hans far jobbade vid Eklunds. Tidigare i berättelsen uppgav jag att Gunnars fars namn var Olle. Hans rätt tilltalsnamn var Bror Forsberg, vilket jag också numera har rättat till. Jag citerar här nedan en del av mailet från Gunnar Forsberg."Kopieringssvarven som finns på Hembygdsgården har jag lite historia om. Min far och min bror besökte hembygdsgården i slutet på 60 eller början på 70-talet. Min pappa blev glad och rörd när han fick se svarven. Han berättade då att han och en annan snickare (min bror minns inte vem det var) tagit ner den från vinden och monterat ihop den så den blev användbar. Den användes till flera sorters möbler. När man ser på den, nu många år, efter det svarven användes, ser den nästan livsfarlig ut. Bullernivån var nog högt över vad som är godkänt i dag. William Marklund var en vän till vår familj i många år då vi bodde i Stockholm. William och även Johan Göransson (som också ofta var hemma hos oss) flyttade till Stockholm. En snickare till vet jag om. Han hette Lars Viktor Lindberg f.1902 i Ragunda. Gift m. Amy Louise Häggblom f.1906 i Fors. Dom fick två barn. Sonen Lars Vildtörnes hemsida kan ni läsa mera om här www.vildtorne.se Han kom till Eklunds 1926 och var nog utbildad snickare". Jag har tagit emot foton och verksamhet vid Eklunds från Gunnar Forsberg och Lars Vildtörne. Jag kommer att visa dom i slutet av detta som en bildkavalkad, men beskriver fotona här. Fotot från verkstaden 1 har jag fått från Gunnar och han beskriver det så här, Ett kort från Eklunds verkstad. Min far är den andra från vänster som håller i en rubank. Mannen till höger, som har handen på en putshyvel tror jag är Lars Viktor Lindberg, han som är längst bak känner jag inte igen. Fotot verkstaden 2 kommer också från Gunnar och hans beskrivning är, I den här bilden står William Marklund i mitten, i förgrunden tror jag det är Johan Göransson. Fotot Göran Johansson 3 beskriver Gunnar så här, Här står Johan Göransson och beundrar något som jag inte kan säga vad det är. Fotot 1 gesäller beskriver Gunnar så här, Min far Bror Forsberg står i mitten, dom andra vet jag inte. Fotot 4 fåtölj beskriver Gunnar så här, Här har dom ställt upp arbetet som låg på hyvelbänken på bilden "Nr:1". Övriga foton är från Lars Vildtörne och är följande. Han skriver också så här i ett mail. Jag känner inte igen någon på bilderna, förutom pappa förstås. På bilden " Nr:1 " är det pappa som står längst bort i bild och följaktligen inte han med putshyveln. Lars Viktor Lindbergs Nr: 5 - 6 diplom inom snickeriyrket från Sveriges Hananverksorganisation. Diplomet är utfärdat 24 september 1922. Silvermedaljen som det handlar om visas intill. De två övriga fotona från Lars Vildtörne är möbler som tillverkats vid Eklunds. Fotokavalkad från Gunnar Forsberg och Lars Vildtörne
Tack, Gunnar och Lars för bidragen till den här berättelsen. Jag har en bestämd känsla att berättelsen kommer att fortsätta. Jag skulle inte bli förvånad om någon hör utav sig och vill berätta mera. Ni är hjärtligt välkomna! Martin Bergman 2010-01-28
1916 är året när nedanstående foto togs. Familjen är samlad utanför byggmästare Eklunds gård i bästa klädsel för det högtidliga tillfället. Man kan bara gissa vem som fotograferade. Det fanns redan 1916 gott om fotografer i Fors. Bara för att räkna upp några av dem tar jag med följande tänkbara: Märta Brita Andersson, född 1860, som var bosatt i Åsen Fors. Hon bör ligga nära till hands. Mattias Thiodolph avled 1910 så honom kan vi utesluta. Hanna Löfgren hade gått i lära hos Thiodolph och fotograferade säkert en hel del vid den här tiden. Vilka är då de tänkbara personerna på fotot? Jag försöker mig på en gissning. Någon av de två männen till vänster bör vara Per Erik Axel Eklund ( 1858-1940 ). Någon av de två närmaste damerna intill bör vara Eklunds fru Brita Jonsson ( 1859-1943 ) född i Hammerdal. Mannen intill bör vara Johan Axel Eklund ( 1886-1966 ). Längst till höger bör vara hans systrar Adaline Elisabet ( 1889-1984 ) och Brita Albertina ( 1891-1985 ). En av de två männen till vänster kan vara sadelmakare Mikael Cederwaldh och en av damerna i mitten Mikaels hustru Kristina Charlotta Eklund tillika Per Erik Axel Eklunds syster. Hilding Eklund saknas på fotot, men kan också vara den som fotograferar. Det fanns tydligen också en hund tillhörande familjen Eklund. Vad som förvånar mig är att det ser ut som en King Charles Spaniel och att den fanns i Sverige redan då. Den första som importerades till Sverige var så sent som 1961. Den 15 januari 1900 förrättades bouppteckning efter Johan Axel Eklund som avled 1899-06-20. Närvarande vid bouppteckningen var änkan Engla Eklund född Forsstedt, sonen Per Axel Eklund och dottern Christina Charlotta Eklund, gift med sadelmakare Mikael Cederwaldh. Innehållet i bouppteckningen går att läsa i nedanstående Pdf-dokument som jag mottagit från Gunnar Forsberg. Dokument fyra Ɣ) bör ni använda funktionen "Rotate clockwise" som ni hittar under "View" längst upp i menyn. Detta enbart för att kunna se helheten på ett bättre sätt. Jag lämnar öppet för en fortsättning. Jag skulle gärna vilja ha med mera om Hilding Eklunds tid i Tyskland och hans arkitektutbildning. Jag har kontakter i Tyskland och ska försöka igen. Speciellt gäller det han teckningar och ritningar under utbildningstiden på 1920-talet.
|
