Den fascination som filmen förmedlar till oss har överlevt i över hundra år. De yttre attributen har varierat, filmerna har utvecklats, men i grunden är det samma upplevelse som filmen kan erbjuda.Vårt behov av underhållning, lek, spänning, omväxling i tillvaron har förmodligen alltid sett likadan ut. På turné Våra folkrörelser har på många sätt bidragit med att förgylla vår fritid. På den svenska landsbygden spreds filmen först via folkrörelserna i deras samlingslokaler, ordenshus, folkets hus och bygdegårdar. Filmvisningarna blev ett mycket populärt nöjesinslag och en välkommen inkomstkälla för föreningarna. Från 1900-talets början och fram till 1930- och 40-talet var det främst ambulerande biografer som förekom på landsbygden och i tätorterna.Det var biografägare som turnerade i länet, hyrde in sig i föreningshusen och visade sina filmer. Senare var det en del föreningar som satsade på egna fasta biografer. Egna biografer I början av 1930-talet fanns det ett fåtal biografer med fast utrustning på landsbygden. Vid den här tiden infördes ljudfilm vilket fördyrade den tekniska utrustningen, men det var ändå lockande för många föreningar att äga och driva en egen biograf. Förutom intäkterna hade man ett större inflytande på valet av repertoar. 1938 startade IOGT i Hammerdal biograf Lyktan och på 40-talet växte det snabbt fram flera fasta ordenshusbiografer. I Häggenås, Rätansbyn, Nälden, Rissna, Funäsdalen, Sikås, Hackås och Lit startade man egna biografer och under 50-talet tillkom ytterligare ett 10-tal fasta ordenshusbiografer. Även Folkets Husföreningar hade egna biografer t.ex. i Alanäs, Albacken, Gällö, Hunge, Stora Blåsjön, Sveg och Ytterån. Flera bygdegårdsföreningar visade film, en till två gånger per vecka, i bl.a. Tandsbyn, Rörösjön, Övre Flåsjöbygden, Hallen, Ottsjön och Tångeråsen. Repertoar och priser Till Ottsjön t.ex. skickades filmerna med tåg till Jämtlands Sikås station för vidare befordran till Ottsjöns bio. Den 1 december 1957 kunde man där se Rock around a´clock som gav ett brutto på 117,50 kr. Året därpå visades 32 föreställningar med i medeltal 62 besökare per visning. Några titlar på repertoaren var Davy Crockett, Lille Fridolf blir morfar, En kung i New York och Värmlänningarna. När Tandsbyns bygdegårdsförening skulle överta biografdriften 1953, efter att under många år haft kontrakt med en enskild biografägare, fick man biljettprisrekommendationer från Ångermanlands Folkbiografer. Kvällsföreställningar för äldre skulle kosta 2:25 och för barn 1 krona. Vid matinéer var priset 1:75 för äldre och 75 öre för barn med påpekandet att det i Hallen var dyrare att se film på dagen, 2 kronor för vuxna och 1 krona för barn.
Filmkällor För den filmintresserade finns det i Föreningsarkivet i Jämtlands län en hel del handlingar från våra föreningars biografer i vilka man kan utröna vilka filmer som visades, inkomsterna från dessa, men även hur man gått tillväga för att göra filmvisningarna möjliga. Där finns även en spännande samling av filmaffischer från Ärs´n Går´n (Alsens bygdegårdsförening), över 200 st. från 1950- och 1960 tal. I Landsarkivet förvaras Östersunds biografteaters arkiv med bl.a. ca 1000 affischer från biograferna Metropol, Royal, Centralbiografen och Norden. Text av Gun Lindström-Arver för juli-augusti 2000 Landsarkivet, Östersund */Precis bakom P-O Sundin bygger 1939 Niklas Sundin sitt hus. |
