FORSoch Strug, nämnas under medeltiden, var orten redan då rätt liflig och hemman med tillhörande fiskerättigheter ifrigt eftersökta. Ärkebiskop Olof i Uppsala och kungl.officialen Johan Ingemarsson ägde sålunda tillsammans fjärdedelen af Fors by jämtefisket i Ragunda, och deras granne Thorald i Fors skulle ha hälften mot dem i den gamla strömbyggnaden och fjärdedelen i den nya enligt en öfverenskommelse af 7 mars 1331 (DS 4 n. 2835), men redan 23 maj s. å. afstod Joh. Ingemarsson sin andel åt ärkebiskopen mot andra fiskelägenheter (DS 4 n. 2850). Kon. Magnus utfärdade 16 juni 1335 ett bref, hvari han tager ärkebiskop Peters laxfiske i Ragunda och Forssocken i Guds och sitt hägn (DS 4 n. 3148). Åtskilliga Ragundabönder voro emellertid missbelåtna med dylika inkräktningar, förstörde de laxbyggnader ärkebiskopen låtit uppföra men fingo plikta 1 mk hvar för sin åverkan 9 febr. 1341. (DS 5 n. 3542) Ärkebiskopsbordet ökades senare genom flera enskilda gåfvor: så skänkte khden i Ragunda Erik Gummeson sin tolftedel i Remme fiske 25 juli 1347 (DS 5 n. 4206) och khden Peder Laurensson gaf år 1451 sin inköpta gård Aelffwagaardh i Forsa sokn i Rawndadall under ärkebiskopens bord i Uppsala (RAP). Minnet af dessa jordförvärf kvarlefver ännu i byanamnet Bispgården i Fors. Äfven de norska fogdarna hade ett godt öga till laxfiskena här uppe. |